och SOPHAVET
Sybella
BILD OCH TEXT Anna Júlia Benczédi REDAKTÖRER Adrian Barbu FORMGIVARE Réka Kárpát och Anna Júlia Benczédi www.mylobarnboker.se © MYLO PRINT BOOK
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lectus magna fringilla urna porttitor rhoncus. Odio euismod lacinia at quis risus sed. Ut etiam sit amet nisl. Pla-taea dictumst vestibulum rhoncus est pellentesque elit ullamc.
och SOPHAVET
Sybella
Sybella springer till stranden varje morgon för att
se vilka skatter som havet har spolat upp på stranden.
Ibland hittar han leksaker, och ibland färgat glas eller
Ibland hittar hon leksaker och ibland färgat glas eller
slipade stenar.
Vad kommer han att hitta idag?
Vad kommer hon hitta idag?
En flicka ser ut att ha problem i vattnet.
Sybella går långsamt fram till henne.
”Vem är du? Vad gör du här?” frågade han. ”Du vet väl
”Vem är du? Vad gör du här?” frågade hon. ”Du vet väl
att du är på min strand?”
”Jag heter Alga…” skrek sjöjungfrun elakt, och sade sedan med skakig röst:
sedan med skakig röst: ”Jag fastnade i allt ditt skräp!”
”Skräp? Det är inte mitt skräp.”
”Även fast det inte är ditt så borde du hjälpa mig!”
Sybella hjälper henne att komma loss från alla nät och
plastflaskor, och båda satte sig sedan på stranden.
”Titta på alla skatter jag hittat!” sade han stolt och visade
”Titta på alla skatter jag hittat!” sade hon stolt och visade
upp en glaskula och två små stenar.
”Vem bryr sig? Det är längst ner på havets botten som de
riktiga skatterna ligger! Vill du att jag ska visa?” frågade
hon.
Men eftersom Sybella bor i närheten - och eftersom
han inte vet hur man andas under vatten – bestämde de att
hon inte vet hur man andas under vatten – bestämde de att
de först skulle gå hem till honom och leka.
de först skulle gå hem till henne och leka.
På vägen dit blev Alga förvånad. Hon
hade aldrig tidigare sett hus, bilar eller
katter. Plötsligt vände hon sig mot
Sybella och sade:
”Lyssna, ta mig tillbaka till havet i natt.
Jag får inte vara på land för länge.”
”Absolut”, sade Sybella säkert.
”Oj, det har blivit sent… jag tror
det är dags att jag går hem nu”,
sade Alga besviken.
Hemma hos Sybella blev de
pirater, sen astronauter och sen
piratastronauter. De spenderade
hela dagen med att resa bland
stjärnorna, fram till att kvällen
kom och det blev kyligt där ute.
”Neeej… snälla stanna lite till!” gråt
Sybella . ”Jag vill leka mer!”
”Ok… jag stannar lite till, men inte länge!”
sade Alga, och det verkade som att
himlen blivit lite ljusare.
Så de gick in för att leka
med bilar, dockor och läsa
sagor för varandra.
”Nu är det för sent. Du får
ta hem mig imorgon bitti
istället”, sade Alga och
gäspade.
”God natt Alga.”
”God natt Sybella .”
Och så somnade båda två. Sybella
drömde om skatter på havets botten, och
Alga drömde om stjärnor och planeter
långt borta i fjärran.”
”Vakna Alga, det är morgon! Det är dags
för mig att ta dig hem…”
Men Alga var redan
borta. Det låg bara en
liten, liten fisk i badkaret.
”Aaaaah!” ropade Sybella , och han var väldigt
”Aaaaah!” ropade Sybella , och hon var väldigt
ledsen att han inte tog hem Alga i tid. Vad
ledsen att hon inte tog hem Alga i tid. Vad
skulle hända nu?
Han sprang mot havet så fort han kunde och
Hon sprang mot havet så fort han kunde och
höll hårt i sjöjungfrun som blivit en fisk. Han
höll hårt i sjöjungfrun som blivit en fisk. Hon
sprang så fort att hans fötter inte ens nuddade
sprang så fort att hennes fötter inte ens nuddade
marken.
”Snälla, försvinn inte!” grät Sybella , och släppte ner
fisken i vattnet. Fisken är så liten att man knappt kan se
den längre.
”Jag hoppas att du blir frisk snart!” sade han medan han
”Jag hoppas att du blir frisk snart!” sade hon medan hon
gjorde plats för Alga bland alla plastflaskor.
”Och kom sen tillbaka till mig!”
Sedan dess väntar Sybella varje dag på att
sjöjungfrun ska komma tillbaka.
”Men hur ska du kunna hitta vårt ställe på stranden?”
Det är ju bara sand och gräs, gräs och sand så långt ögat
kan nå. Och skräp…” tänkte han.
kan nå. Och skräp…” tänkte hon.
”Och om du kommer nära
kusten kommer du fastna i alla
sopor i havet igen…”
Plötsligt fick Sybella en idé.
Först samlade han upp allt skräp från vattnet.
Först samlade hon upp allt skräp från vattnet.
Sen lade han allt i en stor hög på
Sen lade hon allt i en stor hög på
stranden. Högen blev nästan lika stor
som Sybella . Men den kommer
bli mycket större.
Han plockade upp alla sopor på stranden.
Hon plockade upp alla sopor på stranden.
Det blev jättmånga sopor. Ett par nyfikna
vänner dök upp:
””Vad gör du, Sybella ?”
”Kom och hjälp till så får du se!” Och då
gick de fram och hjälpte till. Högen
började växa snabbt.
Först var den
ungefär lika stor
som en ko,
sen blev den stor
som ett träd, och
sen blev den lika
stor som ett hus.
Den blev så stor att
Sybella inte längre visste
vad han skulle kunna
vad hon skulle kunna
jämföra den med.
Snart var alla i stan på stranden och i vattnet.
”Det är första gången vi fiskar efter skräp, och inte av
misstag heller”, sade fiskaren.
”Vroom, vroom!” lät de stora
maskinerna när de sorterade
bland skräpet på stranden.
Barn och vuxna samlade
ihop högar enligt
instruktionerna från
Sybella.
Det finns inget skräp kvar på stranden,
eller i vattnet, och sjöjungfruns staty kan
man se från långt håll.
Alga kommer helt klart hitta hit igen nu!
Och det var precis det som hände.
Och vattnet är nu rent och vackert. Och så
kommer det alltid att vara.
SLUT